Krisen vid Röda Havet fortsätter – vilket på sikt kan leda till ökade koldioxidutsläpp

Konflikten vid Röda havet har nu pågått i över 100 dagar och den fortsätter att påverka handeln och vår industri, främst inom sjöfrakt men även flygindustrin med kraftig tillväxt och kapacitetsbrist till följd.

Trots den militära närvaron så har Houthi rebellerna kopplat ett starkt grepp i området kring Röda Havet.

Efter en något lugnare period mellan den 23 mars – 1 april så har det rapporterats om minst 2 nya attacker mot brittiskt ägda fartyg under förra veckan.

Rebellerna säger sig också ha attackerat två israeliska fartyg i Arabiska Havet och Indiska Oceanen som var på väg till Israeliska hamnar. Huruvida dessa uppgifter stämmer eller inte är fortfarande ovisst då ingen annan källa än dem själva har bekräftat uppgifterna. Lars Jensen, expert inom containerfraktbranschen, menar att deras uttalande antingen kan vara ren propaganda eller så har attackerna ägt rum utan att fartygen offentligt har rapporterat om dem. Däremot så menar han att om attackerna har ägt rum så kan vi också konstatera att riskområdet har utvidgats vilket kan få än större effekter/konsekvenser på näringen.

Vi fortsätter givetvis att följa rapporteringen även om det mediala intresset har minskat och vi ser att näringen har anpassat sig till en ny vardag med längre ledtider, ökade omkostnader och avvikelser mot tänkt tidtabell.

Koldioxidutsläpp inom sjöfartsindustrin

Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, har satt ett mål för den globala sjöfarten om netto-nollutsläpp vid år 2050 samt mellanliggande mål om 20–30% minskning av de totala växthusgasutsläppen till år 2030.

Den rådande situationen vid Röda Havet kan innebära ett bakslag mot näringens framfart för att nå klimatmålen och det förutspås att rederierna kommer ha svårt att nå de uppsatta målen om situationen håller i sig.

I en artikel publicerad av Reuters så kan vi ta del av ett resonemang som visar på att den förlängda rutten via Godahoppsudden leder till en högre bränsleförbrukning som förväntas resultera i en 42% ökning av utsläpp per fartyg mellan Asien och nord Europa. Yiannis Parganas, forskningschef på Intermodal, menar också att rederierna behöver tillsätt minst 2 fartyg till per operatör för att upprätthålla veckoservice på traden mellan Asien och Europa, vilket innebär en betydande ökning av de totala utsläppen baserat på samma mängd last.

Dessutom är det ett antal rederier som sitter med gamla fartyg i sin flotta som de nu kommer behöva använda i stället för att investera i nya bränslesnåla fartyg för att kunna möta IMO:s klimatmål.

Förutsättningarna på marknaden har med andra ord förändrats, men förhoppningsvis har näringen trots ovan farhågor en chans att nå det första delmålet om 20-30% minskning av de totala växthusgasutsläppen år 2030.

Med vänliga hälsningar,

C Land Logistics.